En allt större del av Sveriges befolkning ägnar sig åt skrivande i arbetet och på fritiden. Detta medför ett större behov av skrivhjälpmedel. Ett viktigt hjälpmedel saknas för dagens svenska, nämligen en begreppsordbok för aktivt bruk. Syftet med en sådan ordbok är att hjälpa skribenten att hitta lämpliga uttryck för sina tankar, och den är därför systematiskt uppställd med ord inom samma betydelsefält intill varandra. Begreppsordböcker är omtyckta hjälpmedel i många länder, bland annat i England där Roget's Thesaurus har utkommit i ständigt nya upplagor sedan 1850-talet. En svensk motsvarighet till Roget utgavs 1930, Svenskt ordförråd ordnat i begreppsklasser, sammanställd av Sven Casper Bring. Ordförrådets utveckling under de senaste 70 åren har gjort denna ordbok föråldrad. En modern svensk begreppsordbok skulle därför vara ett mycket angeläget tillskott till den svenska ordboksfloran.

Datortekniken ger oss möjligheter att vidareutveckla ordböckerna till avancerade lexikografiska produkter. Den komplicerade åtkomststrukturen i en tryckt begreppsordbok kan enkelt ersättas av databassökning, navigering i synliga trädstrukturer och hyperlänkning. Den sistnämnda funktionen ger också möjlighet att i nästa utvecklingssteg koppla samman begreppsordboken med definitionsordböcker, översättningsordböcker och uppslagsverk. Ett sådant hyperlexikon är ett kraftfullt hjälpmedel både vid skrivande och språkinlärning. Eftersom hyperlexikonet även innehåller tvåspråkiga ordböcker kan det användas både för svenska och främmande språk.

Vi tror att mycket av det praktiska lexikografiarbetet i framtiden kommer att gå ut på länkning. Vår tids informationsteknologiska framsteg har gjort det möjligt att göra våra associationer full rättvisa. Alla ordböcker som görs kan ses som detaljer och pusselbitar i det framtida hyperlexikonet. Alla ordböcker kommer i princip att kunna länkas till vår stomme av begreppsklassade ord. Stommen kan diskuteras men den bästa kandidaten tycker vi än så länge finns i Rogets Thesaurus. Rogets system har framgångsrikt kunnat hävda sig i 150 år. Det tror vi beror just på att det inte är skapat av lingvister. En lingvist skulle börja med en strängt logisk semantisk klassificering och därmed förmodligen aldrig bli klar, och slutprodukten skulle sannolikt också bli praktiskt oanvändbar för gemene man.

Thesaurusen förtecknar synonymer. Den spränger emellertid gränserna för en vanlig synonymordbok. Vi återfinner t.ex. ett ord som grymtning i samma begreppsklass och paragraf som svin, gris, galt, orne, nasse, sugga, so och vildsvin. Ordet står inte i en logisk relation till svin o.s.v. utan i en ontologisk relation. Vi kan också uttrycka saken så att ordet inte står i ett paradigmatiskt utan i ett syntagmatiskt förhållande visavi de övriga. När det gäller de logiska relatonerna står thesaurusens "vetenskaplighet" står på ungefär samma grund som vanliga synonymordböcker. I fråga om de ontologiska relationerna (baserade på omvärldskunskap) däremot är den vetenskapliga grunden naturligtvis betydligt skakigare och av tillfälligare natur. Här uppvisar thesaurusen en ganska brokig uppsättning av associativa länkar mellan betydelserna, vilket dock samtidigt är en illustration av dess öppna karaktär: grymtning är ett exempel på vad som kan läggas in i "grisparagrafen". Användaren kan fylla på med egna ord. Detta sammanhänger naturligtvis med thesaurusens egentliga syfte: att vara behjälplig och förlösande vid språkproduktion.

Varje artikel i de ingående ordböckerna länkas till en eller flera betydelseklasser i thesaurusen, om möjligt direkt mellan beskrivningar av betydelsenyanser och motsvarande betydelseklasser. Genom detta skapas betydelsemässiga kopplingar mellan ord i olika ordböcker, både direkt mellan dessa och indirekt via thesaurusen. På så vis skapas möjligheter att söka sig fram längs olika vägar i det samlade lexikala materialet.

Hyperlexikonet kopplar samman olika typer av lexikala data på ett semantiskt meningsfullt sätt, vilket öppnar nya möjligheter för användaren. För skribenten finns här en intelligent synonymordbok med noggranna betydelsebeskrivningar och sökvägar till ord med olika grad av begreppsmässigt släktskap. För översättaren finns både länkar direkt mellan ekvivalenter – med definitioner – och möjligheter att söka vidare efter semantiskt besläktade ord. För inläraren finns beskrivningar av ordens betydelse och användning, sammanlänkade både med översikter över ordförrådet inom det aktuella semantiska fältet och med encyklopedisk information. Och genom tillägg av fler typer av lexikala produkter öppnas möjligheter för ytterligare användningsområden.

© 2002–2024 Sven Lange & Lars Törnqvist. Uppdaterad 2024-01-03.