Abstract
En allt större del av Sveriges befolkning ägnar sig åt
skrivande i arbetet och på fritiden. Detta medför ett större behov av
skrivhjälpmedel. Ett viktigt hjälpmedel saknas för dagens svenska, nämligen en
begreppsordbok för aktivt bruk. Syftet med en sådan ordbok är att hjälpa
skribenten att hitta lämpliga uttryck för sina tankar, och den är därför
systematiskt uppställd med ord inom samma betydelsefält intill varandra.
Begreppsordböcker är omtyckta hjälpmedel i många länder, bland annat i England
där Roget’s Thesaurus har utkommit i ständigt nya upplagor sedan
1850-talet. En svensk motsvarighet till Roget utgavs 1930, Svenskt ordförråd
ordnat i begreppsklasser, sammanställd av Sven Casper Bring. Ordförrådets
utveckling under de senaste 70 åren har gjort denna ordbok föråldrad. En modern
svensk begreppsordbok skulle därför vara ett mycket angeläget tillskott till
den svenska ordboksfloran.
Datortekniken ger oss möjligheter att vidareutveckla
ordböckerna till avancerade lexikografiska produkter. Den komplicerade
åtkomststrukturen i en tryckt begreppsordbok kan enkelt ersättas av
databassökning, navigering i synliga trädstrukturer och hyperlänkning. Den
sistnämnda funktionen ger också möjlighet att i nästa utvecklingssteg koppla
samman begreppsordboken med definitionsordböcker, översättningsordböcker och
uppslagsverk. Ett sådant hyperlexikon är ett kraftfullt hjälpmedel både vid
skrivande och språkinlärning. Eftersom hyperlexikonet även innehåller
tvåspråkiga ordböcker kan det användas både för svenska och främmande språk.
Vi tror att mycket av det praktiska lexikografiarbetet
i framtiden kommer att gå ut på länkning. Vår tids informationsteknologiska
framsteg har gjort det möjligt att göra våra associationer full rättvisa. Alla
ordböcker som görs kan ses som detaljer och pusselbitar i det framtida
hyperlexikonet. Alla ordböcker kommer i princip att kunna länkas till vår
stomme av begreppsklassade ord. Stommen kan diskuteras men den bästa kandidaten
tycker vi än så länge finns i Rogets Thesaurus. Rogets system har framgångsrikt
kunnat hävda sig i 150 år. Det tror vi beror just på att det inte är skapat av
lingvister. En lingvist skulle börja med en strängt logisk semantisk klassificering
och därmed förmodligen aldrig bli klar, och slutprodukten skulle sannolikt
också bli praktiskt oanvändbar för gemene man.
Vi avser att utarbeta vår länkade thesaurus i två
faser. Den första fasen omfattar utarbetandet av en modern svensk
begreppsordbok i maskinläsbar form, strukturerad enligt Roget och med ett
ordförråd på cirka 80 000 uppslagsord. I möjligaste mån kommer befintliga
ordböcker och lexikala databaser att utnyttjas vid sammanställningen.
Resultatet av den första fasen kan användas både som underlag för framställning
av en tryckt begreppsordbok och som stomme i ett hyperlexikon.
Den andra fasen omfattar utarbetandet av själva
hyperlexikonet. Hyperlexikonet kommer att bestå av flera sammanlänkade
ordböcker i databasform med ett gemensamt söksystem. Till skillnad från de
samsökningssystem som finns på marknaden i dag, vilka är baserade på matchning
av teckensträngar, kommer hyperlexikonet att ge möjlighet till innehållsmässig
matchning och länkning.
Kort
beskrivning av en thesaurus
En thesarus utgår från de lexikala enheternas innehållssida.
Den vanliga alfabetiska ordboken däremot utgår från uttryckssidan. Thesaurusen
är en skapelse av renässansen, perioden för de stora gränslösa idéerna.
Ordbokstypen blev emellertid inte känd på allvar förrän Roget publicerade sin
thesaurus år 1852. Inom språkvetenskapen har thesaurusen varit omdiskuterad.
Bland dess kritiker märks bl.a. Hjelmslev (Marello 1991). Icke
desto mindre har ett otal semantiskt inriktade lingvister använt sig av thesaurusar
som en utgångspunkt för semantiska studier.
I början på 2000-talet – i den frambrytande
elektroniska eran, kan vi förmärka ett förnyat intresse för thesaurusen. Inom
lexikografin suddas gränserna ut mellan språkligt och encyklopediskt: Inom
kognitiv psykologi presenteras nätverksmodeller för minnet. Inom databaserade
verksamheter som begreppsmodellering (concept modeling), systematik,
informationssökning (information retrieval) i databanker används idag
thesaurusar. Systemet i en thesaurus tillåter länkning och har därmed stora
likheter med informationssökningssystem. En thesaurus kan också ses som ett
nätverk av relationer. Idag spelar thesaurusar en viktig roll för
standardisering av terminologi där indexeringen ofta sker på tesaurisk grund. Även inom språkvetenskapen har intresset ökat. Ett tydligt
bevis för det ökade intresset ser vi i att International Journal of
lexicography ägnar nästan hela decembernumret 2000 (vol 13) åt thesaurusbaserad
lexikografi.
Thesaurusens megastruktur består av två delar, en
systematisk (d.v.s. icke-alfabetisk) del samt ett alfabetiskt ordnat
lemmaregister. Makrostrukturen består av de numrerade begreppsklasserna Hos
Bring – liksom i Rogets originalversion – är dessa 1000 stycken.
Mikrostrukturen i Bring består av ett
lemma som samtidigt är begreppsklassens namn (exempelvis 127 Ungdom, 128
Ålderdom, 129 Barndom) samt ickealfabetiska listor av ord under
ordklassbeteckningarna s (= substantiv), v (= verb) och
a (= i huvudsak adjektiv). S.k. ”keywords” i kursiv stil som ofta
finns i Rogetutgåvorna saknas i Bring. Däremot iakttar Bring, om icke exakt,
förlagans styckeindelning (”paragraph”) med avslutande semikolon. Inom varje
sådan enhet är orden mer besläktade än över denna gräns.
Ordförrådet i Bring (liksom hos Roget) representerar
allmänspråket. Begreppen är därmed att betrakta som allmänbegrepp.
Fackspråkliga termer är inte representerade. Systemet är 1) hierarkiskt, 2)
öppet, vilket innebär att det kan ta emot nya ord, och 3)
aktivt, vilket innebär att dess egentliga syfte är att förlösa tanken vid
språklig produktion. Utöver detta kan vi tillägga att thesaurusen har en
viss encyklopedisk karaktär.
Thesaurusen förtecknar synonymer. Den spränger
emellertid gränserna för en vanlig synonymordbok. Vi återfinner t.ex. ett ord
som grymtning i samma begreppsklass och paragraf som svin, gris,
galt, orne, nasse, sugga, so och vildsvin. Ordet står inte i en logisk
relation till svin o.s.v. utan i en ontologisk relation. Vi kan
också uttrycka saken så att ordet inte står i ett paradigmatiskt utan i
ett syntagmatiskt förhållande visavi de övriga. När det gäller de
logiska relatonerna står thesaurusens ”vetenskaplighet” står på ungefär samma
grund som vanliga synonymordböcker. I fråga om de ontologiska relationerna
(baserade på omvärldskunskap) däremot är den vetenskapliga grunden naturligtvis
betydligt skakigare och av tillfälligare natur. Här uppvisar thesaurusen en
ganska brokig uppsättning av associativa länkar mellan betydelserna, vilket
dock samtidigt är en illustration av dess öppna karaktär: grymtning är
ett exempel på vad som kan läggas in i ”grisparagrafen”. Användaren kan
fylla på med egna ord. Detta sammanhänger naturligtvis med thesaurusens
egentliga syfte: att vara behjälplig och förlösande vid språkproduktion.
Efter ett antal metodiska bearbetningar i den första
fasen föreligger en ny svensk olänkad thesaurus enligt Roget’s system
innehållande i stort sett samma ordförråd som Svensk Ordbok, d.v.s. den moderna
svenskans ordförråd i form av en databas där varje ord har åsatts ett
eller flera begreppsklassnummer och den systematiska delen
paragrafstrukturerats. Denna bildar stommen i vårt hyperlexikon. Hyperlexikonet
är således tänkt att bestå av ett system av sammanlänkade lexikala databaser
med den uppdaterade thesaurusen som semantisk ryggrad. De ingående databaserna
kan vara befintliga ordböcker i elektronisk form eller helt nya lexikala
produkter. Exempel på lexikala produkter som kan ingå i systemet är:
·
svensk definitionsordbok
·
engelsk definitionsordbok
·
tvåspråkiga svenska ordböcker
·
Roget’s Thesaurus
·
Encyklopedi
Varje artikel i de ingående ordböckerna länkas till en eller
flera betydelseklasser i thesaurusen, om möjligt direkt mellan beskrivningar av
betydelsenyanser och motsvarande betydelseklasser. Genom detta skapas
betydelsemässiga kopplingar mellan ord i olika ordböcker, både direkt mellan
dessa och indirekt via thesaurusen. På så vis skapas möjligheter att söka sig
fram längs olika vägar i det samlade lexikala materialet.
Hyperlexikonet kopplar samman olika typer av lexikala
data på ett semantiskt meningsfullt sätt, vilket öppnar nya möjligheter för
användaren. För skribenten finns här en intelligent synonymordbok med noggranna
betydelsebeskrivningar och sökvägar till ord med olika grad av begreppsmässigt
släktskap. För översättaren finns både länkar direkt mellan ekvivalenter – med
definitioner – och möjligheter att söka vidare efter semantiskt besläktade ord.
För inläraren finns beskrivningar av ordens betydelse och användning, sammanlänkade
både med översikter över ordförrådet inom det aktuella semantiska fältet och
med encyklopedisk information. Och genom tillägg av fler typer av lexikala
produkter öppnas möjligheter för ytterligare användningsområden.
En
praktisk demonstration
För att ge en uppfattning om hur den länkade thesaurusen
fungerar vid praktisk användning förflyttar vi oss nu några år in i framtiden
och öppnar Thesaurus Lex i ett fönster på vår persondator (figur 1).
Figur 1. Thesaurus Lex startsida.
Thesaurus Lex är ett verktyg för kreativ verksamhet.
Olika användare har olika strategier för att söka efter ord, och därför skall
verktyget kunna användas på flera olika sätt. Systemet har två huvudingångar.
Antingen klickar man på Hyperlexikon för att leta sig fram
begreppsmässigt till ett ord, eller också klickar man på Ordbok för att
söka efter information om ett givet ord. Den sistnämnda ingången fungerar på
samma sätt som de elektroniska ordböcker som finns på marknaden redan i dag,
där man kan söka efter teckensträngar i en eller flera valda ordböcker –
definitionsordböcker, översättningsordböcker, synonymordböcker eller vad man nu
har valt.
Datorsökning efter givna ord i en lexikal databas är
ett kraftfullt verktyg för den passive ordboksanvändaren, men det har
begränsade kreativa möjligheter. Resultatet av sökningen kan nämligen inte bli
något annat än vad ordboksförfattarna har tänkt sig. Om man däremot går in via
Hyperlexikon-ingången öppnas nya möjligheter. Här är det användarens fantasi
som sätter gränserna, inte ordboksförfattarnas.
När man har klickat på Hyperlexikon får man upp
ett fönster med tre rutor (figur 2). I den översta rutan väljer man söksätt och
skriver in söksträngar. Resultatet av sökningen visas i de nedre rutorna. Hur
det går till skall vi visa i ett praktiskt exempel.
Figur 2. Arbetsgången vid registersökning.
Anta att vi håller på att skriva en artikel om
herrmodets historia, med tyngdpunkten på byxornas utveckling. För att orientera
oss i området börjar vi med att söka efter ord för olika slags byxor. Vi börjar
med konventionell högertrunkerad registersökning. Det tillgår så att man
skriver in söksträngen byx i sökfältet och klickar på sökknappen Register.
Resultatet visas i nedre vänstra rutan (figur 3).
byxbak 228 Klädnad
byxben 228 Klädnad
byxdress 228 Klädnad
byxdräkt 228 Klädnad
byxficka 228 Klädnad
byxholk 228 Klädnad
byxhälla 228 Klädnad
byxis 854 Rädsla
byxkjol 228 Klädnad
byxklämma 47 Sammanhållande
byxor 228 Klädnad
byxångest 854 Rädsla
Figur 3. Träfflista vid högertrunkerad sökning på
teckensträngen byx.
Träfflistan visar alla uppslagsord i hyperlexikonet som
börjar med byx. Högerkolumen anger vilken av de 998 begreppsklasserna
som respektive ord tillhör. Här finner vi inte bara ordet byxor, utan
även en mängd ord för byxdetaljer (bland annat byxben och byxficka)
och byxtillbehör (byxklämma). Dessutom finns några ord som hör hemma
inom helt andra semantiska fält, exempelvis byxångest. Uppgifterna om
begreppsklass gör att vi lätt kan avgöra om respektive träff är relevant för
sammanhanget.
Från träfflistan går vi vidare till thesaurusen genom
att klicka på önskat ord. När vi klickar på byxor får vi upp
begreppsklass 228 Klädnad i nedre högra rutan. Där hittar vi en
grupperad lista över ord som har att göra med kläder. En av grupperna har
nyckelordet byxor och innehåller ord som på ett eller annat sätt har att
göra med byxor. Här finner man inte bara ord som innehåller ordleden byxor,
utan även ord som jeans, bermudashorts och långkalsonger.
Dessa ord hade man inte hittat genom enkel teckensträngssökning.
228 Klädnad Dahlgren Roget Wehrle
Substantiv Verb Adjektiv Adverb
+ klädedräkt
+ plagg
- byxor
byxor Def Eng Ty Fakta Bild
benkläder Def Eng Ty
byxa Def
byxhängsle Def Eng
hängselstropp Eng Ty
hängsle Def Eng Ty
stropp Def Eng
gylf Def Eng Ty
kalsonger Def Eng Ty
långkalsonger Def Eng
knäbyxor Def Eng Ty Fakta
golfbyxor Def Eng Ty Bild
knickers Def Eng Ty
äppelknyckarbyxor Eng
kortbyxor Def Eng Ty
shorts Def Eng Ty Bild
bermudashorts Def Eng Ty
bermudas Fakta Bild
långbyxor Def Eng Ty
jeans Def Eng Ty Fakta
pantalonger Def
slacks Def Eng Ty
...
Figur 4. Del av begreppsklassen 228 Klädnad med
öppnad lista under nyckelordet byxor.
Den avancerade användaren arbetar snabbare genom att gå
direkt till begreppssystematiken. Man skriver in en söksträng på samma sätt som
vid registersökning, men man klickar på System-knappen i stället. Då
visas det hierarkiska systemet i nedre vänstra rutan, öppnat ned till den gren
i begreppsträdet där man får träff, i det här fallet nyckelordet byxor i
begreppsklassen 228 Klädnad. Den här typen av sökning är lämplig när man
vill leta ord inom ett större semantiskt fält. Den som vill skapa nya fräscha
metaforer har här fått ett vassare verktyg än den vanliga synonymordboken.
Begreppsklasser
+ I Abstrakta
relationer
+ II Rum
+ 1
Rum i allmänhet
- 2
Dimensioner
+ (a)
Allmänt
+ (b)
Linjärt
- (c)
Centriskt (allmänt)
+ 223
Utvändighet
+ 224
Invändighet
+ 225
Centralitet
+ 226
Ytterhölje
+ 227
Innerbeklädnad
- 228
Klädnad
(substantiv)
klädedräkt
plagg
byxor
kjol
höftkläde
...
+ 229
Avklädnad
+ 230
Omgivning
+ 231
Mellanbelägenhet
+ 232
Omringande
+ 233
Kontur
+ 234
Kant
+ 235
Inneslutande
+ 236
Gräns
+ (d)
Centriskt (speciellt)
+ 3
Form
+ 4
Rörelse
+ III Materia
- IV Intellekt
+ V Vilja
+ VI Känsla, religion
och moral
Figur 5. Thesaurusens hierarkiska uppbyggnad.
Så här långt är systemet i stort sett en elektronisk
motsvarighet till en svensk version av Roget’s Thesaurus. Söksättet System
motsvarar den systematiska ordningen av begreppsklasserna i Roget, och
söksättet Register motsvarar det alfabetiska registret. Den största
skillnaden mot den tryckta boken är att man klickar med musen i stället för att
bläddra.
Hyperlexikon
Nu kommer vi till det nya i systemet, det som gör
thesaurusen till ett hyperlexikon. I begreppsklassrutan finns ett antal
klickbara länkar som leder användaren vidare till andra ordböcker eller
uppslagsverk – eller till vilken informationskälla som helst – som ger
ytterligare information om ordet eller om det som ordet står för. På det viset
får vi ett system av samverkande ordböcker som man obehindrat kan hoppa mellan.
Vi fortsätter med vårt exempel. Vi har nu kommit fram
på ett eller annat sätt till begreppsklassen 228 Klädnad (figur 4).
Högst upp intill klassrubriken finns länkar till andra thesaurusar. Det kan
vara en thesaurus på ett annat språk, som den engelska Roget’s eller den tyska
Wehrle, men det kan också vara en svensk thesaurus över föråldrat språk
(exempelvis en systematisk version av Dahlgrens ordlista) eller någon helt
annan typ av systematisk ordsamling. Dessa thesaurusar kan ha helt olika
uppbyggnad och helt andra underindelningar av begreppsklasserna, men det finns
i varje fall en motsvarighet till den aktuella begreppsklassen.
Om vi klickar på Dahlgren får vi fram en lista
över ålderdomliga benämningar för klädesplagg, bland annat bracka, brok,
buntbyxor och uttågsbyxor. För den som skriver om historiska
förhållanden är sådana ord ytterst värdefulla, och de är svåra att hitta på
annat sätt.
Under klassrubriken och thesauruslänkarna i
begreppsklassrutan finns en nyckelordslista (figur 4). Nyckelorden kan öppnas
och stängas genom att man klickar på plus- respektive minustecken. Vi klickar
på plustecknet vid byxor och får då upp en lista över ord för byxtyper
och byxdetaljer. (Det fungerar dock inte längre ned i begreppsträdet; man kan
sålunda inte öppna gylf.) De ord som har närbesläktad betydelse står
listade tillsammans.
Anta att vi är speciellt intresserade av en typ av
byxor som var vanlig bland skolpojkar under 1900-talets första hälft – en sorts
vida, knälånga byxor som spändes fast nedanför knäna, alltså sådana som
seriefiguren Tintin brukar ha. Vi letar oss fram i listan tills vi hittar ett
stycke som innehåller fyra ord som verkar intressanta (figur 6).
knäbyxor Def Eng Ty Fakta
golfbyxor Def Eng Ty Bild
knickers Def Eng Ty
äppelknyckarbyxor Eng
Figur 6. Paragraf med ord för
knälånga byxor.
Vid knäbyxor finns en
länk till faktainformation, i det här fallet till en artikel i Nationalencyklopedin
(figur 7).
knäbyxor
byxor som når ner till eller
strax nedanför knäna, har tillhört mannens modedräkt sedan 1500-talet. För
äldre modeller, se byxor och culotte; för yngre, se bermudas, golfbyxor och knickerbockers.
Figur 7. Länkad artikel ur
Nationalencyklopedin.
Vi förefaller vara på rätt
spår. Efter en enkel klickning konstaterar vi att bermudas inte är det
vi söker, så vi fortsätter med golfbyxor. Theaurusens länk till
definitionsordboken för oss direkt till rätt artikel i Svensk ordbok
(figur 8). Vi ser direkt att golfbyxor är det ord vi har letat efter.
För säkerhets skull kollar vi dock synonymen knickers – det är bara att
klicka på länken (figur 9). Definitionen visar att även ordet knickers
går att använda, men det är mindre precist än golfbyxor.
golfbyxor subst., plur.
vida knäbyxor som i nederkanten sluter åt omkring benet förr vanl. på skolpojkar
<SYN.: knickers>
han var klädd i ~, pullover med polokrage och keps
Figur 8. Länkad artikel golfbyxor
ur Svensk ordbok.
knickers subst., plur. Uttal 1 Uttal 2
kortform för knickerbockers
knäbyxor som sitter åt vid knäna <eng.>
Figur 9. Länkad artikel knickers
ur Svensk ordbok.
Artikeln knickers
innehåller ytterligare en funktion som vi kan testa. Vi frågar oss hur ordet knickers
egentligen skall uttalas – med eller utan hörbart ”k” i början. Vi klickar på
den första uttalsknappen och hör en röst säga ”knickers”, och när vi klickar på
den andra knappen säger rösten ”nickers”. Ordet kan alltså uttalas på båda
sätten.
Från artiklarna i
definitionsordboken kan man klicka vidare direkt till olika
översättningsordböcker – svensk-engelsk, svensk-tysk, svensk-färöisk eller vad
man nu har valt att installera. Man kan också klicka vidare till den aktuella
begreppsklassen i thesaurusen. På det viset kan man komma in bakvägen till
thesaurusen även om man började i den andra huvudingången, ordbokssökning. Här
finns alltså möjligheter att på ett enkelt sätt leta sig fram till rätt ord på
de mest slingriga vägar.
Fördelar
med en elektronisk länkad thesaurus
Utöver det obestridligt stora värdet att få den moderna
svenskan begreppsklassificerad ser vi också följande fördelar med den
färdiga produkten:
·
Den elektroniska thesaurusen är bättre än befintliga produkter
vid textproduktion.
·
Thesaurusen underlättar skrivande av alla slag, såväl originaltext
som översatta texter, genom att den ger synonymer, associationer,
ämnesrelevanta ord och encykopediska uppgifter.
·
Thesaurusen underlättar översättning från och till andra språk
eftersom den innehåller länkningar till rätt betydelse inom ett begreppsområde.
Länkningen mellan begrepp och ord inom olika begreppsområden gör att översättaren
lättare kan undvika s.k. översättningssvenska.
·
Thesaurusen är precisare än en vanlig synonymordbok eftersom den
omfattar olika grader av synonymi och innehåller definitioner.
Det finns också möjligheter att utveckla systemet vidare
från ordbokssystem till generellt informationssökningssystem. Länkarna till
encyklopediska artiklar är ett steg i den riktningen.
Litteratur
Bring, Sven Casper, 1930, Svenskt ordförråd ordnat i
begreppsklasser. Stockholm.
Dahlgren, F.A., 1914–16: Glossarium
öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt från och med 1500-talets andra
årtionde. Lund. (I begreppsklassad och elektronisk version se Lange 1992.)
Lange, S., 1992, En databaserad begreppsordbok för den äldre
svenskan. I: Nordiske studier i leksikografi. Oslo.
Nationalencyklopedin, 1989–1996. Höganäs: Bra Böcker.
Marello, C., 1991: The thesaurus. I: Handbücher zur
Sprach- und Kommunikationswissenschaft (=HSK) 5:1083-1094.
Roget’s Thesaurus, 1999. London: Penguin Books.
Svensk ordbok, 1986. Stockholm: Esselte Studium.
Wehrle, H. & Eggers, H., 1967: Deutscher Wortschatz.
Stuttgart.
